Drömställen att springa på

Under det här året har jag fyra lopp jag ska springa, fyra lopp av olika karaktärer och i fyra olika städer. Fyra härliga äventyr som väntar alltså. Men utöver det har jag några andra ställen som jag skulle vilja springa på – sådana där drömmiga ställen som jag ofta tänker på, att jag skulle vilja besöka och utforska mera i löparskorna. Häng på, här är tre av dom;

Höga Kusten

Det där kustområdet i Ångermanland som jag så ofta pratar gott om, stället på jorden jag tycker alla människor någon gång borde besöka. Höga berg och djupa dalar. Milslånga vyer och en natur som får vem som helst att tappa hakan. Bara sådär galet uppgjort för att göra en löpare som jag lycklig ända in i själen.

Västkusten

Kusten som innebär rätt mycket men som jag inte alls vet eller sett mycket av. Men det är något jag skulle vilja ändra på. Så varför inte göra det i löparskorna tänker jag. Och här tänkte jag ta er till hjälp – ni som är bekanta med västkusten. Vart ska jag springa? Vilket ställe får jag bara inte missa? Berätta!

Fjällen

Trots att jag har två fjälliga lopp inplanerade, Salomon 27k i Åre och Vemdalen Fjällmaraton (24 km) suktar jag efter mer. Ni vet ju vilken relation jag har till fjällen – jag bara älskar det och ofta vill jag ha mer och mer. (shit, fick värsta suget efter fjällen nu). Men nu skulle jag vilja upptäcka nya ställen, nya fjäll. Nödvändigtvis behöver det alltså inte alls vara Åre – där jag annars ofta är och spenderar tid. Jag skulle nog vilja utforska områden som Jämtlandstriangeln eller Abisko. Vara ute i flera dagar, njuta av både löpningen, naturen och fjället.

Tre drömmiga springställen alltså – som jag hoppas få lära mig mer om snart. Vilka är dina drömställen att springa på?

IMG_0380

Maj, välkommen!

Okej! Maj är här och den välkomnas med öppna armar. Det är månaden som enligt mig kallas, ”min” månad. Det är då jag blir äldre och visare. En bra månad helt enkelt, och inte bara bra som i den bemärkelsen att jag fyller år, utan att maj dessutom brukar komma med sommaren men också som i år – många andra fina grejer. Scrolla ned så berättar jag.

April månad

En månad som bjudit på 22 träningspass, enligt mig själv på jogg.se, där jag reggar all min träning (följ mig vetja). 12 löppass och resterande annan sorts träning. Väldigt varierat har det varit alltså men nu är det på tiden, att löpningen börjar ta större fokus, då årets alla planerade lopp börjar närma sig. Annars har månaden april berikat mig med en löpcoachutbildning och många många fina stunder utomhus med massa sol. Underbart!

Mina planer i maj

Det här är månaden då årets alla lopp sätter fart, först ut är Tough Viking i Stockholm tillsammans med kollegorna på Isikost – om sådär ganska exakt två veckor. En tuff hinderbana som vi gör tillsammans. Sedan fortsätter helgen vidare i samma sällskap med hotell och god mat. Kan bli riktigt riktigt bra! På tur efter det, exakt sju dagar efteråt, är det dags för Göteborgsvarvet. En födelsedagshelg tillsammans med Ida och Malin, samt 22 km löpning i fina Göteborg. Vilken succé. Sedan tar jag en paus och börjar min laddning inför Salomon 27k i Åre istället. Vilket kommer innebära en massa timmar i några närliggande backar, samt längre distanspass i skogen. Men Maj kommer givetvis bjuda på mycket annat också – såsom en utbildning här i början av månaden (mer om det senare i veckan), fina träningspass i löparskorna och förhoppningsvis många soltimmar. Maj, du är välkommen! Nu kör vi!

Hur ser dina planer ut?

coach

En kort paus under löprundan

Hur många av er tillåter inte er själva att stanna till, hämta andan eller bara njuta av stunden, under era löprundor?

Det är så ofta jag hör om det här – att en inte vill stanna, för då känns passet meningslöst och att resultat uteblir osv osv. Dumheter säger jag. Vem är det som säger att det är meningslöst? Förmodligen bara du själv. Min teori är lite som denna, hellre att du stannar flera gånger under ditt pass än att du inte springer alls. Är ni med på vad jag menar? Har jag inte rätt?

Vi måste sluta nedvärdera oss själva, istället ska vi fokusera på vad vi gör. Inte vad vi inte gör. Du kanske behöver stanna, tempot behöver kanske regleras för att du ska kunna fullfölja din runda. Eller vad vet jag. Och vem vet, den där korta pausen du gör är kanske anledningen till att du springer din längsta distans just den dagen. Tänk på det!

Jag

Jag stannar ofta till under mina pass (inte alltid men ibland), kanske inte just för att stå stilla och bara vara, ibland händer det också men ofta passar jag på att fotografera (ni vet, minnen måste skapas), hämtar andan en kort stund och skakar ur benen med en kort promenad. Som här, under min senaste löprunda – då stannade jag till en kort stund vid en närliggande sjö, satt mig ned och andades, sträckte ut benen och njöt av stunden och av att jag faktiskt gav mig själv en löprunda. Det är fina grejer det, trots att en stannar till ibland.

skog

Ett tänkt långpass som inte blev ett långpass

Du vet när en har planerat för det, laddat och förberett både för att kunna lyssna på en bra pod, valt rutt, för att slippa fundera på vilken löprunda en ska springa samt lagt fram kläder i förväg osv. Men i slutändan blir det inte riktigt som en tänkt sig..

Varit med om det någon gång?

Långpasset som blev av annan karaktär på grund av blåsten

Så långt som att byta om, slå på podden och sedan njuta av riktigt pigga ben kom jag. Eller jag kom en aningens längre ska jag säga er, för det blev ändå 8,5 km. Men sedan valde jag att vända hemåt, trots att planen var att springa mer än 10 km idag. Det var blåsten som härjat här i norr i några dagar som satte stopp för mig. Det gick bara inte. Trots riktigt pigga ben kämpade jag hela vägen – blåste det inte kraftigt i sidled så var det motvind.

Men vet ni, ibland behöver en bli besegrad. Det går liksom inte att vinna varje gång. Men nästa gång det vankas långpass hoppas jag det inte blåser storm, för snart är Göteborgsvarvet här och något långpass innan dess är jag glad om jag hinner med.

Hur har er helg varit?

Image (2)

Pigga ben innan frukost

Att sova länge har som sagt aldrig varit min grej här i livet. Imorse, på min lediga dag vaknade jag innan 06. Synd på några fina timmars sömn annars men jag klev upp, bytte om och gjorde något jag på väldigt länge inte gjort.

En löprunda innan frukost

Ja, det var länge sedan nu! Minns ärligt talat inte när det skedde sist, du vet, jag har varit på äventyr de senaste helgerna och någon morgonrunda har liksom inte fått plats. Men idag, idag blev det av och det var lika härligt som då. När det blev var och varannan helgmorgon.

Jaaaaag

Med cirka 8 minusgrader på termometern blev det lager på lager idag – jag som trodde minsann att våren var på väg. Men jag hade nog fel. Klockan slog strax innan 07 när jag stack iväg – solen hade nått precis ovanför trädtopparna, Sundsvall var tyst, den enda jag mötte var en kille som precis som jag, var ute och sprang. Vi hejade glatt och fortsatte åt våra håll. Hejar du på andra motionärer när du är ute?

Tanken slog mig när jag var ute, att löpningen känns väldigt bra just nu. En lätt känsla liksom. Jag tror såhär; mina ändringar i tekniken har gjort sitt, min variation på träningspass och vinterns mängd av styrketräning likaså. Gött! Och det är en bra känsla inför alla de lopp jag har framför mig.

Image

Skön löpning en härlig skärtorsdag.

Jag kunde ta Påskledigt relativt tidigt igår, så pass tidigt att jag jublade lite högt för mig själv men tyckte samtidigt att eftermiddagen blev lite väl lång sedan…haha…aldrig är en nöjd…Men jag fyllde ut den med en skön löptur och massa häng i soffan.

Snö….i April.

Plusgrader, men trots det var det ett ymnigt snöfall när jag gav mig ut vid 15-tiden igår. Dessutom blåste det åt alla håll och Aprilvädret visade sig från sin absolut starkaste sida. Men det blev 1-0 till mig.

Image

Jag startade lugnt, ökade sedan tempot successivt under passets gång och kunde då hålla den farten jämn genom hela rundan. Lite sådär över det bekväma om ni förstår. Jag låg alltså och pressa mig en aning hela tiden. Men, det kändes riktigt riktigt bra. Ett intervallpass, en återhämtningsjogg och ett distanspass – så nu ska helgen få bjuda på ett långpass. Tänkte att jag kolhydratladdar med påskgodis imorgon och kör på söndag. Ska du med?

skoooor

 

Göteborgsvarvet – Jag antar utmaningen

Okej! Efter det här är det stopp. Nu har jag tillräckligt med fantastiska utmaningar att genomföra i år. Men den här utmaningen toppar nog listan över det jag saker jag ser fram emot mest – tillsammans med Salomon 27k i Åre. Kul kommer det bli!

En Facebook-konversation blev till löpsnack – löpsnack blev till Göteborgsvarvetpepp – Göteborgsvarvetpepp blev till en anmälan och en inbokad födelsedagshelg i Göteborg tillsammans med Ida och Malin. Gött som dom säger där nere!

Göteborgsvarvet

Jag antog Sälen 22 km förra året, utan att nämnvärt ha tränat inför det – jag klarade det loppet med bravur och känner faktiskt redan nu – att Göteborgsvaret också är något jag borde klara. Eller hur? Ni tror väl på mig?

Har jag någon/några läsare som ska springa?

gbg

 

Löpsäsongen är officiellt igång

Jag springer året om – vilket jag gillar att göra. Oavsett väderförhållanden. Jag känner att jag vill hålla löpningen igång, hela året, för att inte behöva ”börja om” när den ”riktiga” säsongen drar igång. Ja, ni fattar! I år har längdskidorna fått tagit plats – inte mig alls emot, tvärtom. Men nu längtar jag löpning och framför allt att komma igång med träningen inför alla lopp jag ska springa.

Löpsäsongen är officiellt igång

Premiärturen på 2017 löpsäsong är nu härmed invigd. HURRA HURRA. Alltmer kommer handla om löpning här inne och ingen är lyckligare än jag för det. Du med hoppas jag? Jag knöt på mig skorna och gav mig iväg.

bild1

Men skidorna då – vad har dom haft för inverkan?

Konditionen har nötts ändå – att åka längdskidor kräver sitt kan jag meddela. Träningen har utförts utomhus – oavsett väder. Det är något jag känner mig mest nöjd över – det är nämligen det jag strävar efter, varje år – att träna utomhus. Jag har lyckats! De få löpturerna jag faktiskt tagit i vinter har inte märkts någon större skillnad på, tvärtom! Benen har varit pigga och löpningen har känts lätt. Så summa summarum – Alla timmar på längdskidorna har gett resultat.

Men nu blir det fokus löpning! Du hänger väl med? 

Premiärturen landade på 11 relativt snabba kilometer – tillsammans med en vän och hennes sambo! Umgänge när det är som bäst. En härlig kvällsrunda genom Sundsvall stad. Uppdatering om lite smått och gott – när en inte träffats på länge finns det mycket att prata om. Dagsljus blev till mörker och tisdagskvällen blev riktigt riktigt bra. Nu kör vi!

bild2

När löpningen är den bästa lösningen

Massa fjällporr utlovas imorgon men jag tänker njuta ensam om den känslan i ytterligare några timmar innan jag berättar om min weekend i fjällen. Okej?

Till dess. Fjällen gör en helt slut, det är ett som är säkert – givetvis på ett bra sätt men kroppen går verkligen ner i något läge som jag har svårt att beskriva. Att sedan sitta i en bil i några timmar med tanken på att en resa till fjällen måste planeras snart igen gör en inte mycket piggare. Lite ivrig och pirrig på att boka en resa, såklart! Men trött var bara förnamnet vad jag var när jag kom hem.

ÅreMorgonens utsikt innan en god frukost åts. 

Lägga mig i soffan och sova eller försöka få tillbaka energin?

Jag hade två val: antingen lägga mig i soffan och sova – ta igen lite förlorad sömn samt med all säkerhet förbli trött hela kvällen. Eller så kunde jag byta om – ta en löprunda, få tillbaka energin på så sätt och sedan slappa i soffan resten av kvällen med en härlig pigg känsla i kroppen. Ibland är det där valen otroligt svåra – en velar fram och tillbaka och byta till träningskläder kan kännas lika jobbigt som tanken på att behöva duscha trots att en inte har tränat.

Efter många om och men….

Jag ska bara….. så höll jag på ett bra tag. Väskan packades upp i alla fall – tvättpåsen fylldes till bredden och en tvättstuga bokades till senare ikväll. Pulsklockan behövde laddas lite. Trots att jag egentligen inte ville ha med den. Ett samtal behövde ringas (varför bara inte ringa lite senare?). Och så vidare.

Men efter många om och men var jag ute. Sundsvall bjöd på 7 plusgrader och sol. Vårkänslor alltså. Att valet var svårt kan jag inte riktigt förstå. Men såhär i efterhand är jag förbannat nöjd över mig själv. 6 km pigg löpning gjordes och nu kommer jag kunna ligga i soffan resten av kvällen – så pass pigg att jag inte somnar innan klockan 20.00.

Tänka sig vad bra träningen är.

Jag

05:30 – löpning

Jag var hemma vid 22.30 igår, efter en bra helg i Stockholm. Jag packade snabbt upp väskan, hoppade ner i sängen, ställde klockan på tidigt och somnade strax därefter. Vid 05.15 steg jag upp. En aningens förvirrad. Men riktigt sugen på att springa en runda.

Många frågar hur jag bär mig åt

Jag får många frågor om hur jag kan och hur jag orkar kliva upp så tidigt, – för att träna! Oavsett om det är löpning eller gym det gäller. Hur gör jag? Det handlar inte om hur jag gör det, det handlar om att jag gör det. Jag bara gör. Jag tänker inte så mycket, för då hade även jag bangat träningspasset. Efteråt vet vi alla hur det känns, och den känslan gäller oavsett tid på dygnet, – en ångrar sig sällan och dagen kan faktiskt inte börja på bättre sätt. Du känner dig stark genom hela dagen och sedan har du kvällen till förfogande för annat. Win win.

Att tänka på 

Bestäm dig. Det vinner du mycket på. Lägg fram kläder kvällen innan. När klockan ringer – stäng av den – kliv upp och byt om. Drick ett glas vatten, kanske att du stoppar i dig något litet också. Sedan är du liksom halvvägs ute och då är det bara – just do it! Njut av det du gör. Efteråt: Stäng dörren bakom dig – klappa dig själv på axeln och känn dig stolt.

IMG_7097

Alla är vi olika 

Jag säger inte att detta funkar för alla. Alla är vi ju olika. Jag njuter inte heller varje gång, – av att kliva upp okristligt tidigt för att träna. Men det jag vill peka på är, att tid – det är något vi alla har. Oavsett hur livet ter sig. Det gäller bara att prioritera och göra valet. Jag prioriterar bort någon timmes sömn då och då, – för att jag sedan ska kunna spendera kvällen med nära eller vad det nu kan tänkas vara som är planerat.

Hur tänker du? Hur gör du dina prioriteringar? Berätta!