Söndagens tabatapass

Hur många gånger har man inte frågat sig själv under ett svettigt pass, om varför man utsätter sig för sådana saker. Musklerna svider, svetten droppar och det du helst av allt skulle vilja göra, är att kliva ut på träningssalen och åka hem. Ni vet precis vad jag menar, eller hur?

Men vem går ut från en träningssal, mitt under ett pågående pass, ingen. Just precis. Så det är bara att bita ihop. Och vips så var passet slut och kroppen skriker av glädje inombords.

Och så kommer vi till det där magiska, som med all säkerhet infinner sig en stund efter avslutat pass. Du vet, då kroppen jublar, då du känner dig sjukt nöjd, endorfinerna dansar tango och den där känslan som inte går att beskriva med ord bara är så jäkla underbar. Och roligt tycker du helt plötsligt att det var.

Märkligt är det allt, men jag fick uppleva det igår, både under och efter tabata-passet jag var på. GRYMT!!!

Notis: Idag kan jag knappt gå!! 

 

Träningsschema – pass 3.

Helgen är snart till ända, en helg där hösten med enormt stora steg klampade in genom dörren. Men den har också fyllts med massa värme och kärlek. Likaså har också träningsschemats pass 3 avverkats. Igår lördag.

10 km löpning. Kring 55-60 min. 

Med alldeles för lite kläder på gav jag mig ut. Eller ja, det insåg jag nog efter någon kilometer så där. Men jag orkade inte alls vända om. Hade skön löpning ända fram till sjätte kilometern ungefär, då klumpade ena vaden ihop sig till en hård sten och vägrade släppa med sig. Jag stannade till, försökte sträcka ut (passade på att fota lite också) men det var förgäves. De resterande 4 kilometerna sprang jag med en vad som inte alls ville sammarbeta men hem kom jag. Klockan stannade på 56 min och ja, jag får väl säga att det var okej ändå. Hoppas bara vaden inte fortsätter krångla. Lite massage kanske vore på sin plats. Annars var det en härlig runda, en kall och höstig sådan, men ack så fina färger det är nu.

Vad har ni gjort i helgen?

Sidsjön Skor Jag1Kall, stel och himla sugen på lunch

/ M A R I

Träningsschema – pass 2.

Här går det undan i svängarna, pass 2 på träningsschemat är avklarat och denna gången var det intervaller. På grund av annat som kom i vägen möblerade jag om i dagarna. Istället för vila i tisdags så blev det intervaller då i stället. Funkade perfekt!

 

  • Uppvärmning 2 km 
  • Koordinationslopp 4×80 meter (gång tillbaka)
  • 3×7 min med cirka 2 min vila mellan varje. 5:15-5:45 min/km. 
  • Nedjogg 2 km

 

Återigen pigga ben och intervallerna kändes fint. Men, långa intervaller! Så sega dom är. 7 min kan verkligen kännas galet långt. Jag, min vän Hanna samt några rullskidåkare hade tagit sikte på den raksträcka där vi sprang intervallerna, så det var full aktivitet. Kul. Värsta träningslägret på en tisdag liksom.

Idag vankas det kvällsmöte på jobbet så en vilodag är inplanerad. Tränar du idag?

gata1thumbnail_FullSizeRendergata

/ M A R I

Simning.

Det här med simning alltså. Vi måste prata lite kring det. Brukar du simma? – Efter en vecka på Mallorca har jag hittat den där kärleken till simningen igen, vilken jag fann sist jag var utomlands också men sedan försvinner den. Så fort jag landar på svensk mark är den puts veck. Likaså nu. Det finns liksom inte på kartan att jag skulle traska in på ett badhus och simma längd efter längd. Du hör ju hur tråkigt det låter. Gillar inte doften av klor heller. Jag skulle förmodligen göra det, om någon släpade dit mig och jag skulle säkert gilla det också men nja, badhus! Vette kattsingen. Gillar det inte. Men simning, det gillar jag. Simma i havet gillar jag. Framför allt utomlands. Oerhört bra träning är det också. Löjligt bra komplement till löpningen. Men, jag ska inte behöva åka utomlands varje gång jag vill simma.

Hur fasiken ska jag få mig iväg till badhuset? Vill någon anta utmaningen komma-iväg-till-badhuset med mig? 

Men i alla fall, simning på Mallorca har det blivit. Varje dag. Efter frukosten i det ljumma stilla vattnet. Gula bojar var strategiskt utplacerade i vattnet, så jag kunde räkna längder samt hålla koll på vart jag skulle simma. Perfekt. Längtar tillbaka lite faktiskt.

Simning

Idag är det ingen simning på schemat, utan en dag med handling, tvätt och 14-års kalas. Fint hörrni!

/ M A R I

Veckans träning, v. 36.

Återigen har en vecka passerat och en ny tagit vid. Tänkt vad snabbt allt går. Det var 15 dagar (!) sedan jag sprang halvmaran i Sälen och ja, jag tänker nog nämna det där loppet några gånger till. Kan liksom inte låta bli. Oavsett hur lång tid det har tagit efteråt… Veckan efter Sälen var en återhämtningsvecka, det blev inte alls mycket aktivitet. Vilket också var meningen men den här veckan som precis passerat har varit mer innehållsrik. Riktigt bra har den varit faktiskt!

Måndag – Vila
Tisdag – Löpning
OnsdagMuscle challenge 
Torsdag – Löpning
Fredag – Vila
LördagSpinning + ett arm-pass 
Söndag – Simning

En härlig blandning av det jag gillar. Det sistnämnda gör jag inte på plats i Sverige, utan på Mallorca. Som ni säkert redan vet är jag på semester, en vecka med min ena syster och familj. Vi anlände till hotellet tidigt tidigt i söndagsmorse, så gårdagen var en rätt trött dag. Tur att det då är okej att ligga på en solstol hela dagarna. Om ni känner att ni är nyfikna på min resa söker du upp mig på instagram tycker jag, Mimmi44 heter jag där. Uppdaterar mer flitigt där under veckan. Men nu, nu är det dags för en dusch efter en härlig löprunda på stranden…

Hur har din vecka sett ut?

thumbnail_IMG_0570

/ M A R I

Spinning, äntligen!

Men dra mig baklänges. När jag äntligen lyckas ta mig iväg på ett spinningpass, lyckas jag också pricka in det bästa spinningpasset jag varit på. På väldigt väldigt länge. Nu var det ju evigheter sedan jag var på ett spinningpass men ändå, det var ett dunderpass. Musiken var grym. Bra upplägg och en väldigt bra instruktör. Jag hade pigga ben och allt kändes topp. Vilken kalasstart på semestern hörrni! Finns en stooor chans att jag dyker upp på hennes pass nästa gång också och det innebär ju, att jag kanske också äntligen får till det här med att få in spinning i schemat…win win.. 

Efter spinningen blev det ett kort arm-pass på gymmet också:
Militärpress 
Bicepscurl 
Axelpress
Bröstpress

thumbnail_IMG_0641 thumbnail_FullSizeRender

Cykla dit gick ju smärtfritt men hem var det jobbigare. Tur att jag hade en god lunch inhandlad som väntade när jag kom hem. En härlig kyckling sallad från BIM. Likaså en fräsch blåbärssmoothie som satt fint till efterrätt.

thumbnail_IMG_0646

Nu blir det inför-rese-fix. Bädda rent, städa (jepp, äääälskar när jag kommer hem till ett städat hem) och packa. Vad gör ni denna lördag?

/ M A R I

En svettig onsdagskväll på gymmet.

Igår blev det en svettig kväll på gymmet, jäklar så varmt det är i lokalerna på gymmen nu för tiden, eller är det jag som har börjat svettas kopiöst mycket bara (?). Vet inte alls riktigt men svettigt var det. Kul var det också för den delen. Tog sällskap av en tjejkompis och genast blev det än mer trevligt. Heja oss. Ett Muscle Challenge-pass blev det, även kallat crosstraining, cirkelpass osv….Så här var passet upplagt:

Höga knän
Klättrande planka med armhävning 
Kettlebells sving 
Rygglyft med vikt 
Burpees 
Pull ups alt. bara hänga 
Höftlyft 
Smala sittande roddrag 
Benböj med hopp 
Smala armhävningar 

Tre varv på 50 – 40 – 30 sek, med 2 min vila mellan varje.

thumbnail_IMG_0541

Tränade du igår? 

/ M A R I

Första passet med löparjacka.

Baaam! Då var den här. Hösten. På riktigt. Imorse klockan sisådär strax efter 06 stack jag ut och sprang, morgondimman låg tjock över hela Sundsvall, det var knäpptyst och solen pressade sig fram där det fanns utrymme att kunna synas. En magisk morgon faktiskt. Inte nog med det men det var också första löprundan med jacka på, så nu är det bara att gräva fram alla långärmade tröjor och eventuellt vantar också, för händerna var rätt kalla dom med. Mmm, det är nu jag uppskattar alla träningspass i linne/t-shirt som mest…

Löpningen imorse var lätt. Alltså, allvarligt! Jag har sprungit två gånger sedan jag var i Sälen och löpningen har aldrig någonsin känts så lätt. Jag vet inte varför, men den där halvmaran i fjällen gjorde underverk tror jag minsann. Inte ens backarna är jobbiga längre (gaah, påminn mig när jag suckar och stönar över dom nästa gång), vilket dom varit förut. Oavsett karaktär. Men ja, visst! Ska det fortsätta att kännas såhär kan jag helt klart tänka mig att springa fler fjällopp. Vilken tur, för ett är redan inbokat.. 

IMG_3975

Ha en toppentisdag!

/ M A R I

September månad.

Innan jag visste ordet av hade nästan en hel vecka in i september passerat. Det gäller att vara med hörrni. Den nya månaden som i regelboken innebär höst har precis anlänt och den kommer med väldigt fina saker. Inte bara härligt färgsprakande löv och krispig luft, den levererar också för en löpare, som jag, den bästa springtiden. Jag personligen är nog mer en sommar- och vintermänniska, gillar inte hösten alls mycket egentligen. Förutom att det då är underbart att springa i den. Luften. Färgerna. Ja, precis det jag ovan nämnde. Så från och med prick Nu är det hög tid att lägga fokus på löpningen ett tag. Check!

Men om vi lite snabbt ska blicka bakåt, augusti månad. Vad kom den med? 
Jag sprang mitt allra första fjällopp i Sälen, vilket blev en succé och något jag aldrig kommer glömma. Augusti månad var också den månad då jag la ner väldigt mycket tid på basövningar, på gymmet. Var jag inte i fjällen eller på gymmet lagade jag bra mat. Något jag också reflekterade över så här efteråt är att jag tränade en hel del i augusti. En hel del i Luleå. Tränade jag inte aktivt så tänkte jag träning, en anmälan till 2017 upplaga av Tjejvasan är nämligen inbokad. Eftersom augusti var en semestermånad innehöll den också lata dagar på landet

55Träning4IMG_0388

Augusti månad är en månad jag kommer se tillbaka på, med ett stort leende på läpparna. Den känslan ska jag bära med mig in i september också. Men vad är planerna? Har jag några? – Jodå! Häng med..

September ska innehålla både sol och bad, då en vecka på Mallorca snart är här. Jag ska strukturera upp min träning inför Tjejvasan, här skulle jag nog behöva en del hjälp dock. Någon som är sugen? September, som jag skrev ovan, den ska också innehålla massa friska löprundor. Både korta, långa, snabba och långsamma. På asfalt och på stig. Jag ska unna mig själv massa tid utomhus. Jag ska njuta..

September, nu kör vi! 

/ M A R I

Fjällmaraton Sälen – Helgens summering.

Jaha! Vart börjar jag? Den här helgen kommer aldrig på ett rättvist sätt kunna summeras med enbart ord, den kräver nästan att man upplevt den. Men jag ska försöka summera den, för just precis, det här är en summering. Ingen race rapport. Den kommer imorgon, jag måste smälta allt ytterligare en dag..

Vid 16-tiden i fredags anlände jag till Sälen, Lindvallen. Efter nästa sju timmars resa och trots det var jag först på plats, sisådär en timme innan Ida, Malin och Linnea knackade på dörren till vår gemensamma lägenhet vi hyrt på Ski Lodge. Fyra tjejer som aldrig har träffats men ändå har koll på varandra har som ni förstår, otroligt mycket att prata om. Som vi pratade. Om allt mellan himmel och jord. Efter en stund när våra magar skrek efter mat begav vi oss till ICA och inhandlade allt vad helgens ha-begär skulle behöva. Pasta carbonara skulle i alla fall bli fredagens uppladdning inför lördagens lopp. Strax innan maten var klar anlände Jenny och Susanne också. Nu var vi alla på plats. Alla vi bloggande tjejer som sedan i mars laddat och peppat varandra inför detta.

MalinIdaLinneaMat Mat1

Kvällen fortlöpte. Carbonaran la sig fint i magen och därtill fick också lite godis och chips plats. Bästa uppladdningen alla gånger! Klockan närmade sig sovdags.. Efter någon timme med enbart löparsnack (jäklar så härligt det är att inte tjata hål i huvudet med allt träningssnack) där vi gick igenom banan och vad som kunde vänta oss dagen efter slocknade vi alla väldigt gott. Men givetvis en aningens nervösa.

6.30 ringde alarmet! En nervositet som nästan alla kunde ta på låg tät över hela Lindvallen, framför allt i lägenhet 406 där vi bodde. En rejäl frukost dukades fram och den intogs med lugn, men med lite tvång. Äta när kroppen skriker av nervositet är inte det optimala. Men personligen kände jag mig väldigt lugn. Jag hade redan innan bestämt att jag inte skulle göra en sådan stor grej av det här, jag ville genomföra det utan att lida och tycka det var förjäkla jobbigt. Jag ville ta det lugnt och njuta av det som lördagen bjöd på. I efterhand: Som jag har njutit!

Vi småpratade, peppade varandra, bytte om, velade några gånger över vilka kläder som skulle på. Vädergudarna bjöd på solsken men en himla blåst. För mig blev det långa kompressionstights, en t-shirt och en buff på huvudet. Strax innan starten stod vi alla samlade, långt fram i startfållan och tystnaden var ett faktum. Ingen sa något. Det var bara speakern som hördes när han räknade ner..5 4 3 2 1 PANG!…

groupiestartenEfter 2 timmar och 46 minuter var jag i mål. Mer än så får ni inte veta. Jag håller på race rapporten till imorgon. När vi alla var i mål firade vi med champagne och en hel del snack om hur jäkla underbar dagen varit. Vilket lopp. Vilken känsla. Vilket gäng. Vilken succé… 

champagne

Våra möra ben fick vila en stund innan en sen lunch intogs på Olearys. Burgaren jag beställde var just där och då bland det absolut godaste jag någonsin ätit. Jag ville bara skrika rakt ut. Av glädje.

Mat2image120

Jag, Ida och Malin hade denna kvällen också bokat in oss på banketten. Middag, underhållning och utlottning av finfina priser. Ska jag erkänna så var jag nog inte riktigt på plats. Inte Ida och Malin heller som jag förstått det efteråt. Fysiskt sätt var jag där men inte psykiskt. Jag var fast i min egna lyckobubbla som jag fortfarande faktiskt dansar runt i. Maten och efterrätten slank ner men sedan ville jag nog bara lägga mig. Kroppen ville sova men jag ville jubla!

Lamporna i lägenheten släcktes strax efter 22-tiden. Vi sa inte speciellt många ord. Alla var uppslukade av känslorna. Alla dansade runt i lördagens underbara lyckorus..

Söndagen startade vid 7.30 tiden. På stela en stapplade vi alla till frukostbordet. Åt också denna morgonen en rejäl frukost, som smakade helt fantastiskt. Vi pratade ännu mer löpning. Om lördagen, om loppet, om känslorna och allt annat som hade med lördagen att göra. Vilket liksom var huvudämnet hela helgen.

Vi packade ihop. Knöt ihop helgen med ett stort kramkalas och med orden ”VI SES SNART IGEN”.

Sex bloggande tjejer. Från ett samtal på facebook, till ett halvmaraton i fjällen, till lycka, till ny vänskap, till skratt och till nya framtida gemensamma äventyr. Vilken succé det blev. FAN vad glad jag är! Punkt.

Nu är jag åter på hemmaplan, åter på jobbet, åter till vardagen men med en helg jag alltid kommer se tillbaka på. Tack tjejer! 

/ M A R I