Benen och jag.

Sedan sist jag skrev om min nuvarande träning har det blivit fina och kvalitativa träningspass. Det känns riktigt bra just nu. Löpningen börjar landa där den ska, de längre distanserna känns behagliga och kroppen svarar som den ska. Likaså styrketräningen känner jag. Otroligt roligt. Jag ska försöka hålla det på den nivån ett tag nu. Vill liksom behålla känslan..

Igår var det tisdag och det blev fokus ben. Men jag började passet med en liten mini-triathlon som Malin så fint kallar det.
10 min – cykel
10 min – löpband
10 min – rodd

Ett roligt upplägg..
Fortsatte sedan med dessa övningar:

* Knäböj med kettlebell
* Sumo-knäböj med kettlebell
* Utfallssteg med kettlebell
* Upphopp på låda
* Benpress (för att pressa ur det sista)

tights

Hur känns er träning just nu? Funkar den bra? Variation? Berätta!

/ M A R I

From my iphone.

jobbet soluppgpång1 Soluppgång craft

Kollar man tillbaka under den senaste veckan i min mobil, så är det så här det ser ut. Underbara soluppgångar, ljuvliga stunder utomhus på jobbet samt sköna löprundor. Inget jag alls klagar på, tvärtom! Så underbart med det där solljuset. Idag påbörjas en ny vecka med alla möjliga möjligheter, som jag tänker greppa tag om. Jag blickar framåt. Det ser jag fram emot..

Hur har er helg varit?

/ M A R I

Firar in helgen med vila och lägenhetsköp.

Just precis. Fredag, kortdag på jobbet, vilodag från allt och sedan är jag nybliven lägenhetsägarinna. Igen. Men denna gången, oj så skönt. Jag har köpt mig en egen lägenhet som jag själv ska få inreda. Som jag själv ska få bo in mig i och kalla mitt hem.. Gaaah, det är allt lite pirr i magen. Vill börja inreda. Typ nu. Lycka. ♥

Annars har veckan varit fullspäckad men med bra saker. Bra träning och bra dagar på jobbet. Älsk på det..

Med detta önskar jag er nu en trevlig helg. Hur startar er helg?

FullSizeRender

/ M A R I

En helg för återhämtning.

Hade det här varit för kanske ett år sedan hade jag inte lyssnat på kroppen likt jag gör nu. För vet ni, under det senaste året har jag lärt mig otroligt mycket, både om min egna kropp och om allt annat som hör livet till. Vilket jag är, trots att det varit en brokig väg dit, evigt tacksam över att jag fått lära mig. Ur allt negativt kommer det alltid något positivt, eller hur brukar en säga? 

Men i alla fall, för något år sedan eller rättare sagt, för några månader sedan hade jag inte alls lyssnat på kroppens signaler på det sätt jag gör nu. Jag hade kört på, slagit dövörat till när kroppen signalerade för återhämtning. Här pratar jag inte bara om återhämtning, som är i att ta vilodagar från träning, utan också från andra saker som hör livet till. En måste lyssna. Oerhört viktigt men så oerhört svårt också…

Svårt? – Ja, jag vet att flera skulle säga samma sak. En kan inte bara lära sig att från ena dagen till den andra lyssna och ta signalerna på allvar, en måste ändra beteende, vilket tar ett tag eller så får en helt enkelt tvinga sig till att lyssna. Jag har fått göra det sistnämnda. För att jag över huvud taget ska mäkta med allt. I somras/höstas fanns det ingen annan utväg, jag blev tvungen att lyssna. Det var vidrigt, jag ville göra så mycket, jag ville vara med. På allt. Men kroppen sa Nej och ingen energi till att streta emot fanns. Så här efteråt är jag glad över att jag tagit det där på allvar, att jag faktiskt insett att kroppen behöver återhämtning. Fast en inte riktigt vill tro det ibland…

Så fina ni, jag vet att flera pratar om återhämtning där ute. Alla tar den kanske inte på lika stort allvar som andra. Alla människor behöver återhämtning men på olika vis. Vi alla är ju olika. Men glöm den inte. Du behöver den! Jag vet….

mimmi1

Så den här helgen har gått i just, Återhämtningens tecken. Allt som var tänkt avbokades och jag har bara vilat. Legat under filt, tittat på tv, sovit och bara varit. Precis vad min kropp ville ♥

Är ni bra på att lyssna på kroppens signaler? 

/ M A R I

Löpning efter jobbet.

Senast jag kom hem, bytte om och sprang efter jobbet var i Juni förra året. Evigheter sedan med andra ord. Då tillhörde det vardagen men saker och ting blev annorlunda därefter och löpningen efter jobbet fick läggas åt sidan. Inte för att jag inte fått till löpningen ändå, tvärtom! Jag har sprungit riktigt mycket på slutet men ni vet, komma hem efter jobbet, byta om och sedan ge sig ut är något väldigt speciellt. SÅ skönt tycker jag. Rensa skallen på jobb och fylla på med ny energi..

Men nu, ni som har hängt med vet att jag har börjat jobba igen, i en ny stad och på en annan skola. Vilket känns otroligt skönt! Efter endast fyra dagar trivs jag redan väldigt bra. Precis som det ska vara. Mer om det i ett annat inlägg… Det jag ville säga är ju att löpningen efter jobbet har återupptagits, igår var första gången. Kläderna var framtagna och längtan efter ett pass fanns med mig hela dagen. Enormt underbart.
Hur gör ni? Springer ni gärna efter jobbet? Direkt eller väntar ni någon timme? 

FullSizeRender (10)Efter 6 km, i lätt snöfall och cirka 5 minusgrader var jag så här nöjd. Skönt avslut på en tisdag. 

/ M A R I

Åter på gymmet.

Hmm, var ska jag börja? Känslorna är liksom lite överallt och överkroppen ömmar. Efter månaders frånvaro från gymmet kände jag mig lite som en nybörjare när det var dags att kliva in där igen i måndags. Ni vet, när dörren smäller igen bakom en, doften som bara möter en på gymmet slår emot dig som en varm vägg när du kliver in och skivstängerna/vikterna dånar när dom åker ner i golvet med en duns. Lite skräckblandad förtjusning var det allt. Hur gör jag? Kommer kroppen ens ihåg hur tekniken ska vara? Orkar kroppen? Ja, jag skulle ljuga om jag sa att det inte var lite fjärilar i magen när det var dags…

Men hur gick det då? Först och främst, det var ett för mig nytt gym. Bara det rör ju till det lite också. Men det gick bra. Tur att jag hade fantastiskt sällskap med mig. Rygg stod på schemat och marklyft var först ut. Inställningen var att känna mig för och se hur kroppen svarade. Som sagt, jag hade inte varit på gymmet på månader. Men vet ni, jag ska säga er, – tekniken satt där! Precis där den skulle. Kroppen visste vad den skulle göra. Vikterna jag lastade på sist jag var på gymmet kunde också nu lastas på. Lite därtill också. Vilken jäkla känsla. Jag var ingen nybörjare trots allt. Mest glad är jag över att kroppen samarbetade med mig. Den bara skrek av glädje..

Övingarna fortsatte, sällskapet peppade på bästa sätt och jag återfann snabbt den där lyckan som en känner när vikterna lyfts från marken och kroppen svarar precis som den ska. Jag är tillbaka och det med besked…

IMG_9896Bilden är inte från måndagens pass. 

Igår var jag tillbaka på gymmet. För att köra bröst. Och för att fatta mig kort, det passet gick också över förväntan. Endorfiner. Ni ska veta att jag är så otroligt lycklig över att saker och ting börjar falla på sin plats igen..

Vad tränar ni idag?

/ M A R I

Löpning på barmark.

Slutet på december och jag är vid den här tiden van med snö i drivor och snötyngda träd. Istället är det barmark och träd likt det vore höst. Kanske att termometern vittnar om att december månad är igång. Men jag är inte här för att klaga, absolut inte. Jag som löpare klagar inte alls. Faktiskt.

Visst hade de täckta gatorna med grus kunnat bytas ut mot knarrande snö, men en kan inte få allt. Just nu njuter jag av gruset under fötterna samt att jag fortfarande inte behöver tänka omvägar när jag ska ut och springa. Det är lite allt detta som är tjusningen med våra årstider.. En gillar dom, mer eller mindre, på olika vis. Och framför allt när en gillar löpning, precis som jag. Vilket underlag är din favorit?

Har ni snö där du är?

IMG_4381

Att springa till detta är inte heller så dumt. En upplever mycket på sina rundor. Igår blev det en tur på cirka 7 km och med det sagt, – jag börjar hitta tillbaka ordentligt till löpningen. Vilket är underbart!

Hoppas ni får en fin dag.

/ M A R I

Den minnesvärda löprundan.

Eftermiddagen har börjat på sina timmar. Mörkret närmar sig snabbt. Ja, den här tiden. Det gäller att vara med. Om du som jag, vill ta vara på de ljusa stunderna på dagen. Och det vill du väl?

Du har kollat termometern en gång, kanske två gånger till och med, innan du bestämmer dig för vilka kläder du ska ha. Lager-på-lager-principen känns rätt och du ger dig ut. Drar ned pannbandet över öronsnibbarna och trär på dig handskarna. Du är iväg…

Det tunna lagret snö som ligger på marken knarrar ruskigt härligt under skorna. Sådär härligt att du gärna inte vill att det ska sluta. Du njuter. Andas in den friska luften. Det är cirka 2 minusgrader..

Andningen känns rätt. Löpstegen känns likaså. Omgivningarna är sagoliga och du ryser lite lätt av välbehag. Dina ben tar dig vidare, längst landsvägar, genom snåriga skogspartier. Du vill ha mer..

När landskapet breder ut sig framför dig och solen är sådär otroligt vacker som bara den kan vara när den letar sig längre och längre ned, bara måste du stanna och fota. Detta är en stund som länge kommer finnas med på näthinnan. Oj så fint. Du njuter..

Kilometrarna under fötterna fortsätter och att du faktiskt är ute och springer lägger du knappt märke till. Allt runt omkring dig tar upp hela din uppmärksamhet. Du blir som lite förtrollad..

När du sedan närmar dig ditt mål saktar du ned farten, känner efter hur kroppen känns, andas några extra gånger. Allt för att fylla kroppen med den friska luften. Du blickar upp mot skyn, stänger ögonen och njuter av stunden.

Ja, vet ni! Dessa löprundor glömmer en aldrig. Magiskt. Jag finner inga ord… 

FullSizeRender (2) FullSizeRender (1) FullSizeRender (3)

Hoppas ni får en fin torsdag.

/ M A R I

Följ med mig till Åre.

I skrivande stund är jag så gott som klar för avfärd. Jag åker till Åre. Mitt favoritställe på denna jord ♥

Mysbyxorna ligger överst i väskan och de är dom jag tänkt tassa runt med mestadels. Jag ska bara vara. Andas fjälluft, dricka och äta gott. Varje dag. Mer behöver jag inte. Några dagar där uppe kommer mycket lägligt, kroppen behöver paus ett tag.

Trots att jag mellan varven ska låta kroppen vila är ett restaurangbesök, nybakade kanelbullar på Åre Bageri och nygjorda praliner från Åre Chokladfabrik redan inplanerat. Små måsten när man är i Åre. Så är det bara..

DSC04878 Åre1Två bilder från sist jag var i Åre.

Men om du är sugen att se vad jag mer hittar på kommer du kunna hänga med mig till Åre, genom att både kika in här och på Instagram, där jag på det sistnämnda troligtvis kommer lägga upp bilder lite mer frekvent. Mimmi44 är mitt användarnamn. Annars säger jag, Trevlig resa! Nu åker vi.

/ M A R I

Spontanitet i vintermörkret.

I helgen bestämde jag att de spontana grejerna är dem bästa. Alla gånger. Många gånger i alla fall. Typ åtta fall av tio. Ni vet när en bestämt något, det fullfölj men timmarna fortgår och allt blir sådär läskigt spontant och bra. När en får nypa sig lite i armen. När en inte har några förväntningar. Alls. Ja, tusan så bra det blir då.

Lördagen är ett riktigt bra exempel på det här. En middag på restaurang med en kär vän var inbokad. Allt började med att vi blev en till i sällskapet. Hur bra som helst. Alltid trevligare när en är flera. Vi träffades hos min vän, drack en noga utvald drink medan vi talade om livet. Ja, det har varit lite turbulent hos oss alla. Underbart att få prata med likasinnade. Som förstår en. När våra magar kurrade tog vi en taxi ner till stan, helt i onödan egentligen. Eftersom min vän bor ett stenkast från stan. Men isgatorna var inte roliga. Vi skyller på det. En fördrink medan vi väntade på maten blev det. Jag beställde en syrlig citrondrink som jag sippade länge på. Tre tapasrätter, Grillad tonfisk, Krokett samt Kalv carpaccio hamnade på mina tallrikar. Vilken mat. Bästa på väldigt länge.

IMG_4204 IMG_4202

Kvällen fortsatte. Stället vi var på är kända för sina drinkar så vi tog in ett par till och njöt vidare. Det var här det där spontana började ta form. En tänkt middag blev tillslut en helkväll. Av bästa sort. Efter god mat och fantastiska drinkar halkade vi vidare. Till ett ställe där dansgolven var fullsatta och musiken var i världsklass. Sa jag att jag njöt av kvällen? Om inte, nu vet ni! I havet av människor fortsatte vi vår kväll med vin i glasen och många skratt. Vilken glädje.

När saker inte blir som dom är först tänkt. På ett bra sätt. Ja då slutar det ofta i succé. När klockan började visa alldeles för mycket var vi alla överens om att det var precis det här vi behövde. Alla tre. Tack!

FullSizeRender (3)

Det är sådana här stunder i livet en behöver. Det är Hälsa!

/ M A R I