Träningen går som på LÖPANDE band.

Lördag morgon och jag är villig att skriva under på att dygnen har alldeles för få timmar. Det är inte alls så där att jag stressar fram, tvärtom! Jag lyssnar som aldrig förr. Men, jag vill oerhört mycket. Det liksom spritter i kroppen på mig. Lite vårkänslor nästan, märkligt nog när det är höst och mörkret börjar ta över. Men iaf, jag njuter och hoppas det håller i sig.

Träningen går likaså, som på löpande band. Den görs liksom av sig självt. Har du känt det känslan? (Hmm, undrar hur länge efter det här inlägget jag får sota för den meningen?). I skrivande stund är jag faktiskt strax på väg ut på en löprunda, får se hur den ter sig. En längre variant skulle jag vilja mig på. Eventuellt upp till mitt favoritställe. Det återstår att se…

Vad gör ni denna lördag? Strålar solen på er?

 

1 tanke på “Träningen går som på LÖPANDE band.

Lämna en kommentar