Tillbakablick – en ljusglimt från förra veckan

Jag kanske inte alltid pratar och visar det här, men jag gör det varje vecka, – tittar tillbaka på veckan som varit! Ibland fokuserar jag på helheten, hur känslan var, vad jag gjorde, hur jag gjorde veckan och så vidare. Men andra gånger fastnar jag för vissa saker som var lite lite bättre. Sådana där ljusglimtar i vardagen som en aldrig kommer glömma. Förra veckan lämnade en sådan efter sig!

9 km klassiskt i högt tempo en sen onsdagskväll

Faktiskt, ganska precis en vecka har gått sedan jag lämnade jobbet vid 17-tiden för att snabbt åka hem och byta om. Klockan var inte förrän efter 18.00 då jag stannade på parkeringen intill Sidsjö Friluftsområde här i Sundsvall. Termometern visade minusgrader och blå burkvalla åkte på. Det hade varit en strålande fin dag, med sol från klarblå himmel och kvällen var likaså. Stjärnklar och alldeles perfekt. Tyvärr var spåren söndertrampade på några ställen, men det gick fint ändå..

IMG_3522

Tre varv

Ett varv runt sjön är nästintill på pricken 3 kilometer, onsdagskvällen bjöd på tre varv och för att vara exakt 9,3 kilometer åkning. Det första varvet och för att först nämna, de första kilometerna ägnade jag mig åt att bli varm, få in tekniken och den rätta känslan. Den satt rätt snabbt, tekniken alltså, vilket ju faktiskt är ett bevis på att jag har tränat och mer om det kan du läsa Här (underbar känsla bara så att ni vet). När jag var varm ökade jag så smått tempot. Det var inte många som hade letat sig till skidpåren denna kväll, – men inte mig emot, jag kunde alltså breda ut mig!

Lagom till att det var dags för andra varvet, nollade jag klockan, andades ut och laddade. Jag tänkte pressa mig, hela varvet runt. Klockan pep och jag var iväg. Det enda jag tänkte på var tekniken, den ville jag skulle sitta, annars skulle jag sänka tempot. Allt, jag menar ALLT kändes löjligt bra. Jag pressade mig ordentligt och helt ärligt så var det inte särskilt jobbigt alls. Jag flög fram, vallan var grym och tekniken satt. Jag minns att jag log ett brett leende när jag hade några hundra meter kvar, – jag tror minsann att känslan går att jämföras med när Kalla gör sina enorma insatser….nästan…bara nästan.

På tredje varvet drog jag ner tempot en aning men hade ändå pulsen rätt hög. Ett skönt sista varv och när jag tog av mig skidorna var jag riktigt nöjd och kvällen hade inte kunnat slutat bättre. Sådana där ljusglimtar i vardagen som en aldrig glömmer!

Har du någon ljusglimt från förra veckan som du minns extra mycket? 

2 tankar på “Tillbakablick – en ljusglimt från förra veckan

  1. Härligt! Ljusglimten var helt klart styrketestet i fredags. Lever på det fortfarande 🙂

Lämna en kommentar