Att vända de negativa till det positiva.

Jag kom att tänka på en sak igår. Ett löppass var planerat, jag bytte om, gjorde mig klar, laddade pulsklockan, gick på toa och sedan höll jag på så där. Jag skulle bara…som Alfons Åberg..typ.. Det ena ledde till det andra och tillslut fick jag nästan säga till mig själv, högt, för att jag över huvud taget skulle komma ut. Löpningen satt långt inne igår.

Kroppen var trött, inte trött som är i att jag egentligen borde ha skippat träningen, utan mer att löpningen skulle göra sitt. Ni vet, efter en löprunda eller ett träningspass i ren allmänhet, så brukar en bli mycket piggare.

Jag gav mig iväg. De första 2 km kändes alerta, jag fokuserade och var med. Sedan sa det stopp, jag ville inte mer. Jag hade en bit hem, jag hade kunnat vända men det gjorde jag inte. Envis som jag är. Det kunde ju vända och kännas bättre och hem var jag ju tvungen att ta mig, oavsett vad. Jag svor en ramsa för mig själv. Suckade lite. En sådan löprunda var absolut inget jag ville ha. Men ibland är inte allt på topp. Känslan ändrades inte med andra ord. Löptekniken var inte med mig, andningen likaså. Inget var på plats. Tillslut var jag hemma, lite så där lagom less. Suck.

Jag stängde dörren bakom mig, slängde av mig jackan och skorna och gick sedan in och satte mig på köksgolvet. Pust och stön. Där och då kom jag dock att tänka på den där saken. Ett dåligt pass, det går vi alla igenom, eller hur? Dom passen kommer alltid finnas, och det är okej men det är ingenting som ska få förstöra.

Efter att jag hade surat ett tag skakade jag nämligen av mig de negativa där på köksgolvet, såg ganska snabbt det positiva i det hela och insåg också, att jag faktiskt blivit piggare. Jag hade alltså ändå lyckats fånga den där smula energi en kan behöva för att inte somna innan klocka åtta i soffan. TACK!

Tänk på det nästa gång när du surar över ett dåligt pass. Ok? Ur det negativa kommer ofta något positivt… 

img_3008sjukt nöjd var jag efteråt ändå..

Lämna en kommentar