Det går att springa långt på vintern.

Så sent som i fredags nämnde jag att jag inte brukar springer särskilt långt under vinterhalvåret, mina pass kortas ned och jag fokuserar mer på känslan och att jag har gjort det än att istället planera och ladda för långpass. Det kräver en del. Men med det sagt vill jag även säga – det GÅR att springa långt på vintern! Det är inte det jag menar…

I går till exempel, jag bytte om och gjorde mig iordning. Jag hade tänkt mig en kort runda, det var kallt, – närmare 10 minusgrader och jag var sådär lagom sugen på att bara vara hemma, men jag visste att jag skulle må bättre efter en löprunda. Ok, ja ni fattar!? Löpningen brukar ju kunna göra under..

Sundsvall bjöd på sol. Vackert var namnet. När den där korta rundan som jag hade planerat var förbisprungen för länge sedan fortsatte jag. Efter 8 kilometer vände jag uppåt. Upp till Norra Berget, uppför alla trappor, till det där stället jag visat förut men som jag inte kan få nog av. SÅ fint. Mitt favoritställe.

sundsvall sundsvall1

Jag stannade, fotade, insöp den fina utsikten, andades, sprang vidare, stannade igen, fotade lite och sedan iväg igen. Ville inte stanna till för länge, ville inte riskera att bli kall. Sista biten hem gick i raketfart, jag vet inte vad som hände. Men löpningen var awesome. Tackar mig själv för att jag tog mig ut!

sundsvall2

2 tankar på “Det går att springa långt på vintern.

  1. Älskar att springa när det är kallt och bitigt i luften. Men jag gissar att du inte har iphone för då kan man minsann inte ta några bilder i kyla…. (GRRRR! Den stängde av sig idag igen. I plus sju…!)

    • Mm, det är en härlig känsla. Jodå, jag har Iphone. Gömmer den i mitt flipbelt, så det brukar funka galant 🙂

Lämna en kommentar