Jag gick utanför boxen.

En har sina rutiner. Bekvämlighet, det har och kommer liksom alltid funka så. Men är det inte då en blir uttjatad och tappar gnistan till slut? Kanske inte med allt om du frågar mig, jag menar, jag äter i princip alltid samma frukost. Varje dag. Men jag vill ha det så, jag älskar det! Men annars däremot, när det kommer till andra vanor behöver det varieras, det behöver klivas utanför den boxen. Och jag gjorde det igår. Ingen dunderstor grej egentligen, men det gjorde skillnad. I alla fall där och då.

Jag brukar alltid ha musik eller en pod i öronen när jag är ute och springer, sånär som när jag har sällskap, jag har liksom trott att det inte funkar att springa utan. Det har känts för obekvämt utan, men har jag över huvud taget testat? – Haha, nej! Jag har liksom inte velat. Eller vågat. För oavsett om jag helhjärtat har lyssnat på varje låt, så har det känts tryggt att ha något. Trygghet ni vet, den lämnar en inte gärna.

Igår måndag, den 18 maj 2015 lämnade jag både mobil och musik/pod hemma. Jag bytte om och gav mig iväg bara. Hur skulle det gå? Skulle hela världen rasa och löpningen totalt fallera? haha, tvärtom. Det gick urfint…

DSC04957..våga ta det där klivet, om det så må vara ett litet. men oavsett är du en bit på väg.. 

Och det jag vill få ut av det här, är att jag vill ”öppna nya dörrar”. Tänka nytt, för efter gårdagens ord om att jag har tappat motivation har jag valt att välja andra vägar. Men jag börjar med dom små korta. Sedan får vi se vart jag hamnar…

/ M A R I

4 tankar på “Jag gick utanför boxen.

  1. Grym du är! Då kan du ju radera det milslånga mailet jag skrev till dig om motivation! Mari fixar biffen själv liksom 🙂 Visst är det läskigt att gå utanför boxen. Men hur mycket växer man inte, både på längden och som människa när man väl vågar ta klivet. Hatten av!

    • =) Jag svarade på ditt mail trots din kommenterar här. Tack! Att en så liten grej kan göra sådan skillnad. Så nu är det bara att fortsätta =)

  2. Exakt som mej! Springer i stort sett alltid med musik & runkeeper i telefonens lurar. Trodde inte jag fixade att springa utan… Men har nyligen upptäckt hur skönt & befiande det är utan!! (Sen är jag alltid ändå nyfiken på hur långt det blev så mäter oftast upp efteråt på datorn/mobilen

    • Lustigt det där att en intalar sig att det inte går utan, men sedan när en väl testar, då funkar det finfint. En borde köra lite mer ofta på det =)

Lämna en kommentar